Då jag åter skulle ställa klockan, och när dess gälla ton väckte mig ur en skön sömn skulle lämna sängen, lämna de varma trötta barnlemmarna som slingrades runt mig kropp. Tassa ner i köket utan att knarra allt för mycket i trappen och försöka vakna.
Tuggade i mig en macka till någon gammal repris av Amerikanska antikrundan, tvättade och gjorde mig i ordning, försökte tränga ner min sommarsvällda kropp i ett par jeans och iväg.... Det kändes som jag rymt hemifrån, gatorna var blöta och tomma och vetskapen om att hemma låg min kära familj och snusade i sängen fick mig att längta tillbaka.
Lagom till att jag var framme i FAgersta så var det som om semestern var ett minne blott och jag gjorde mina morgonrutiner på jobbet av gammal vana.
Nu väntar 4 månades arbete innan man kan se fram emot kanske några dagars julledighet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Samma här Jenny!! Nog är det väl bättre med semester och ingen väckarklocka som ringer!!! /Kram
SvaraRadera