torsdag 8 oktober 2009

16 dagar kvar....

Nu börjar det närma sig dagen D, har lyckats få svar från alla utom en. Har fått ett Nej och en extra så det kommer att bli jättebra. I morgon skall jag beställa maten. Just nu är det verkligen mycket som snurrar i mitt huvud, dekorationer, bålrecept, skarvsladdar och massa annat. Längtar så tills det är dags och allt är klart. satt och började med låtlistor till musiken och hade jätteroligt. Insåg att det fanns hur många låtar som helst med Jenny i titeln. Tur att man inte jobbar som festfixare på heltid för detta två fester jag ordnat detta året är mer än nog vad jag mäktar med. Vill ju inte stå där och ha missat nåt. Ser otroligt mycket fram emot den här dagen. Att kunna festa och ha roligt en helkväll tillsammans med alla jag tycker om.


Viktminskningen går åt h**vete känner mig mer uppsvälld än nånsin blääääääää

onsdag 7 oktober 2009

I dag är jag tre meter lång

Startade dagen idag med ett tandläkarbesök, oj oj oj att gå till tandläkaren för mig är världens bästa egokick, aldrig får jag så många komplimanger för en enskild kroppsdel som hos tandläkaren. Jag har aldrig tyckta att det varit jobbigt att gå till tandläkaren, förutom den ´där gången då jag som 13-åring cyklade fel och inte hittade dit. Men det är en annan historia. Jag tjatade tom till mig en tandställning i högstadiet, mi bästa kompis A-K skulle ju få en, och min ena framtand var enligt mig sååååååååååååå sne. Klart att vi var tvugna att ha likadant. Vi delade ju redan killar, kläd och musiksmak.
Vid mitt senaste besök så påpekade de att jag hade lite tandsten i nerkäken och kunde undvika detta genom mer regelbunden trådning. Detta året har jag trådat, trådat o trådat och fick beröm även för detta. Hon sa att det märktes verkligen att jag var duktig. Har så svårt att ta en komplimang i varnliga fall, skämtar liksom bort det bara. Men nu betedde jag mig som en litet skolbarn som hade rätt på frågorna fröken ställde inför klassen. Så jag lämnade tandlakarmottagningen, tre meter lång, leende och med en smak av bananlack på tänderna.

tisdag 6 oktober 2009

hurra för min namnsdag idag

Jenny är ett kvinnonamn och är en engelsk kortform av Johanna och en smekform av Jane, med betydelsen Gud har förbarmat sig. Kan även vara en smeknamnsform för Jennifer. Namnet har använts i Sverige sedan 1767.Jenny var en av kometerna på namntoppen under 1980-talet. Därefter har trendenvänt neråt.31 december 2005 fanns det totalt 47 245 personer i Sverige med namnet, varav 31 390 med det som tilltalsnamn.År 2003 fick 393 flickor namnet, varav 102 fick det som tilltalsnamn.Namnsdag 6 oktober.Det finns också ett antal som stavar namnet Jennie.

Stort grattis även till lilla Nova som fått bära min namn

Fröken hypokondri hälsade på igen


Upptäckte till stor fasa att jag kissade rött häromdagen. Misstänkte blod i urinen och gick mer och mer och tyckte mig känna besvärande värk i olika delar av krppen, sved det kanske t.om. när jag kissade, började läsa på nätet om olika tänkbara sjukdommar. Började mer eller mindre fundera ut hur jag skulle spendera mina sista år i livet. Sen slog det mig. Jag hade ju dagen innan satt i mig ett halvt kilo kokade färska rödbetor.

Plötsligt var alla krämpor som bortblåsta och jag var frisk som en nötkärna eller snarare som en rödbeta.

måndag 5 oktober 2009

sanningen måste fram

Läste i tidningen om att regeringen vill mörka banden med datatrafiken efter tsunamikatastrofen. De vill att banden skall vara hemliga i 70 år. man undrar ju vad de är som dom är så rädda för att det skall komma ut. Även kopiorna vill regeringen mörka. Det pratas om att regeringen fasas över att det skall komma fram att det saknas stor del av originalen. Min fråga är vad är det som regeringen är så rädd för skall komma fram?? Att regeringen handlade helt fel eller inte alls det är ingen nyhet. Att de inte fattade allvaret i katastrofen må vara hänt, men om någon hade funnits på plats för att kolla av faxen, samtalen, mejlen med rop på hjälp den där annandagen 2004, då hade de kanske fattat!! TYvärr är det väl så att vi pratat så fint om vikten att hjälpa varandra, solidaritet och lika människovärde, men när det kommer till kritan så ser folk bara till sitt eget.

Nej sanningen måste fram, för de anhörigas skull, för offentlighetsprincipens skull.
Förtroendet för regeringen är redan så passa lågt att det gör nog ingen skillnad. Det snarare förvärrar saken att hemlighålla sanningen.

söndag 4 oktober 2009

sköna söndag

Är fortfarande trött efter helgens kick-off med jobbet. Lite sömn, mera vin och väldigt mycket koncentration har satt sina spår. Kom hem på lördagseftermiddagen och var totalt slut. Kändes som när man var ung och spenderade en långhelg i hultsfred. Det är väl ett tecken på att man börjar bli gammal. Man behöver sina 8 timmars sömn för att funka.
Just nu håller Robert o Putte på att skruva trall på altanen och jag känner mig nästan som om jag skolkar när jag sitter här inne i värmen och skriver. Barnen är på bio med mormor och jag har kontrollerat bilen inför morgondagens besiktning. Så nog är jag väl värd en liten paus försöker jag övertala mig själv. Men ljudet av deras arbete blir för påtaligt så jag får nog dämpa samvetet med att ta tag i tvätten. På så sätt kan jag ju slippa dåligt samvete, se på tv och vara inne i värmen.... Jiippi, har väl aldrig varit så sugen på att vika tvätt.

torsdag 1 oktober 2009

inte riktigt på humör...

Har den där känslan då allt känns rätt trist, nästan lite deppig. Kan inte sätta fingret på vad det är, antagligen en kombination av mängder av saker. Har alldeles för många saker jag grubblar över....
Dessutom åker vi bort i morgon med jobbet på en sk kick-off och det är en hel del logistik härhemma som jag måste ha koll på. Känns som om jag börjar bli krasslig IGEN, hoppas att det går över. Vägde mig i morse och vågen stod på exakt samma siffta som för en vecka sedan SUCK!! Jag som tycker att jag har varit jätteduktig och bara tagit av det lilla extra när jag verkligen ha varit sugen. Har inte tagit om och har inte kvällsätit i skåpen...

det känns bara bläääääääääää