Barnvakt med blodvite

I går fick jag äran att passa lillprisen. Både hans mamma och pappa skulle jobba så jag tog gladeligen åt mig jobbet att få vara med Sigge.

Han är ju väldens snällaste unge, att hämta på dagis äta middag och leka med honom är ju lätt som en plätt. Och har man dessutom Sigges favvo Nelly med sig så kan det inte bli bättre.

Allt flöt på så bra, pyjamasen var på och vi skulle mysa till bolibompa. Då ställer sig Sigge på golvet och dansar sunt, snubblar och far rakt in i tv bänken. Jag tar upp honom för att trösta, men hör ganska snabbt att det är mer än vanlig gråt. När jag ser på honom så är hela ansiktet och munnen fullt med blod. Blir skärrad och springer ut i köket för att tvätta honom och få reda på från vart blodet kommer. Ser att det är ett cm långt jack bredvid ögat. Han blir snabbt blå och svullen och blodet fortsätter att rinna.

Här var jag nog rejält skärrad för jag ringde hem Johanna och svamlade nog en hel del. Sprang runt för att hitta förband, ringer Robert och ber honom komma med kirurgtejp. Han får för sig att Sigge har sågat sig i ögat. Så jag pratade nog en hel del osammanhängande.

När Johanna kom hem så satt Sigge snällt och lekte med sin I-pad, och var så glad. Men varje gång vi försökte torka blodet så sa han bestämt - Nej! Sen kom Sigges farmor och tejpade såret, men då det inte ville sluta blöda så rekomenderade 1177 att de skulle åka in till doktorn.

Men doktorn tyckte att tejpningen såg bra ut och de kunde åka hem igen.

I Morse skulle Nova berätta på dagis vad som hänt. "-Sigge gjorde illa sig när Mamma var barnvakt. Och mamma var full.... full av blod!"
Hon gjorde en liten paus efter ordet full, lång nog att jag hann tänka; Vad säger ungen?? Men hon tyckte ´väl att det var otäckt att jag var blodig, hade inte haft en tankte på att tvätta rent mig innan jag träffade henne.

Är så glad att det gick bra, och det är tur att han är så fantastisk.

Men han kommer troligtvis att få ett ärr vid ögat, ett minne från den kvällen då Moster skulle vara barnvakt.

Drömmer ibland...

... om att någon gång i livet starta egen firma. Det är roligt att leka med tanken om att hela dagarna syssla med det man gillar mest. Att formge och designa och dessutom kunna jobba hemma. Just nu sitter jag och tänker på ett företagsnamn. Men det jag faller mest för är ett namn som en fd kollega hade på sin firma. Hon hette också Jenny, eller Jennie.. och därför så passar namnen så bra även på "min firma"

Men det kan jag ju inte sno... eller?? Hennes firma hette Jenial design, och jag har fastnat för Jennyal design. Men det kanske bara är jag som har hakat upp mig på ett namn som bara jag tycker är bra. Eller vad tycker ni???

Än så länge är det bara drömmar och fantasier och långt från verklighet, men hjälp mig med ett bra namn, så jag kan drömma vidare...



Andra förslag:
J reklam
Jennys reklam
Design by Jenny
Design by J

Somliga dagar....

blir man mer ödmjuk inför livet. Ibland av tråkiga anledningar, när människor i ens närhet råkar ut för sjukdommar och andra hemskheter.

Men ibland som idag så blir man ödmjuk av att känna så mycket kärlek. När man stannar upp och ser vilka fantastiska människor jag har omkring mig. Syskon, föräldrar släkt, vänner och såklart min fina man och mina fantastiska barn.

Finaste presenten

Redan för en månad sen när vi var i en butik som hade en massa smycken så började flickorna tissla och tassla vid en av hyllorna. De hade hittat en present till mig som de ville köpa. De tog med sig varan, gick till kassan och bad om att få ett paket. Sen fick jag komma snällt och betala.

Idag fick jag paketet och fick se vad de så omsorgsfullt valt till sin mamma. En jättefin klockring. Med diamanter... Gullungar!!!

32 jordsnurr

är man idag, men inte i morgon. Får då fyller jag ååååååår!! Men det är lite läskigt att tänka på att man är 33, tiden går så otroligt fort.

30 år sedan - Jag var 2 och flyttade till Norberg
20 år sedan, jag var 12, gick i sexan och jag och min bästis Anna-Karin var coolast och bäst i världen.
10 år sedan - jag var 22 och träffade mannen i mit liv.

Undrar hur det ser ut om ytterligare 10 år
Då skall jag fylla 43.. Flickorna är självständiga, kanske rentutav har någon av dem flyttat hemifrån. Robert och jag reser och njuter av livet. Kanke har vi en liten hund.

JA vem vet....

Hittade en gammal bild...

tagen då Robert var pappaledig med Nova och hon försvann för ett ögonblick bakom gardinen... för att gå loss med Mammas läppstift.

Noll koll!!

I morse lyckades jag med bedriften att köra fel om och om igen på ev väg jag åkt tusentals gånger i en stad jag spenderar dagar i veckan.