Vill vi ha ett jämlikt samhälle så får vi snällt ta de negativa bitarna med. Men visst hade det varit skönt att tindra med ögonen, till mannen på verkstaden där jag köpte torkarbladet. Och när jag sen stod där på parkeringen, svor och förfrös fingrarna, då var jag bra sugen att fråga någon av mina manliga kollegor om hjälp.
Men envis som jag är, och med en önskan om ett jämlikt samhälle så fortsatte jag tills att de var på.
OCH DET KÄNNS SÅ SKÖNT!!!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar