Guldstjärna

När jag för över 10 år sedan gick på Viktväktarna i Vällingby så fick man en guldstjärna i boken varje gång man gått ner 3 kilo. Nu har jag varken bok, möten att gå på eller gått ner riktigt 3 kilo ännu MEN jag har kämpat på bra i över 3 veckor och tycker att jag förtjänade en "guldstjärna" idag. Lite nytt smink blev det, för det är jag värd!

Älskar den här karln....

Min fina fina flicka

Under gåradgen stod det skogsutflykt på skolschemat.
Barnen fick gärna ta med en frukt. Packade överdragsbyxor, sittdyna och äpple.

Jag frågade Nelly om hon satt och mumsade på äpplet i skogen.
- Ja men jag fick dela mitt äpple med X och X för de hade ingen frukt med, och sittdynan lånade jag ut till X för hon hade inga bra byxor att sitta på marken i.

Kämpar på...

Jag är nu inne i tredje veckan med mindre kalorier och mer motion. Tycker själv att det går fruktansvärt bra, tar en rask promenad så fort jag har chansen på lunchen och sitter på motionscykeln flera kvällar i veckan. Snart börjar dessutom Volleybollen efter sommaruppehållet och då får man lite mer varierad träning. KOsten går det också bra med, har ätit nyttigt och mindre portioner varvat med mörötter och frukt när jag blir sugen. Det enda onyttiga det blivit är en muffins när vi fikade hos syrran förra veckan och några glas vin på 30-års festen. När jag ställer mig på vågen är det inget ras direkt men nåt kilo har man gått ner iaf. Jag tänker att det får ta den tid det tar och jag känner mig sundare och lättare i kroppen och det är det viktigaste.

Hejja mig!!

Skolstart

Idag började Nelly 1A, jag var med och träffade fröken och fick lyssna på sagan om när Sune började ettan. Hon såg både stor och liten ut på samma gång där hon satt på sin stol med hennes namn på. Vi fick schema och lite informationspapper sen fick föräldrarna snällt lämna klassrummet. Nu är hon ett skolbarn på riktigt. Och jag VET att det kommer att gå hur bra som helst, hoppas bara att hon vågar ta för sig lite.

Amy Diamond

Så var dagen äntligen här då vi var på Amy Diamond. Tjejerna var ivriga och jag med. Nelly ville bänka sig längst fram nästan två timmar innan spelningen allt för att få den bästa platsen. Vilken tur! För när vi sitter där på våra sittdynor och mumsar matsäck så kommer hon... AMY!! Vi lämnade väskorna och kutade dit, jag var minst lika ivrig som Nelly. Fick ta bild och tog autograf. Vilken lycka!

Sen var det dags för konsert och det var trångt, för trångt lilla Nelly var inklämd mellan ett gäng större tjejer och all hennes energi gick åt att klara av att stå. Vi lämnade platsen hon kämpat så för och ställde os bredvid scenen. Där fanns det varken staket eller tjejer med armbågar så där fick vi plats med att både dansa och sjunga och digga. Nova hon knalla fram innanför staketet, totalt orädd. Vilken lycka!

När Nova kommer in till mig i köket och säger:
-Mamma jag älskar dig, och det är INTE stökigt i soffan!
Då blir man minst sagt misstänksam och mycket riktigt, varenda soffkudde ligger på golvet och ungen har försvunnit upp på sitt rum.