att ha en syster. Det är stunder som nu när Johanna är borta som jag inser hur stor betydelse hon har för mig. Kanske jag tar henne för givet, att hon bara finns där. Men hon betyder så himla mycket. Det är henne jag ringer när jag är ledsen, förbannad, vill berätta något roligt, eller om det bara är tråkig reklam på tv och jag vill ha sällskap. När vi var små så var vi tajta som syskon är, pga ålderskillnaden så var det mest lek och sagor. Och jag var storasyster som både stöttade och förmanade. För att sedan när hon var tonåring och jag var ung vuxen så var vi vänninor. Vi busade, skrattade, åt och sov tillsammans.
Idag är vi båda mammor och har egna familjer, men vi är fortfarande en stor del i varandras liv, så det är väl en väldans tur att våra män och barn tycker om varandra de med. Idag är Johanna den i (den gamla)familjen som jag är närmast, och jag tror inte något i världen kan ändra på det.
Så kära syster kom hem nu!!! JAG SAKNAR DIG!!!
En bild på våra fina barn, och visst syns det att det är kärlek...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar